STOCKHOLM HERE WE COME

Vad mycket man hinner med om man skyndar sig, tänkte jag förvånat när jag tillsammans med Anders, som gick i bräschen, hann åka till huvudstaden på ca 3 timmar, sätta av Madde på Centralstation vid 13-tiden, eftersom hon skulle till Niklas i Norge, och vi skulle till Tessan, min barndomskompis, för att dumpa vårt bagage, för att få kinesa hos henne en natt. Vi hade som mål att åka till Husmässan i Botkyrka medans hon arbetade, och sedan gå ut o äta med henne på kvarterets pizzeria i Skarpnäck på kvällskvisten när hon slutat.

Väl framme hos Tess, fick vi vegetarisk lasagne, kyckling korv o sallad, när vi kom , jättegott. Kaffe o hembakt sockerkaka på detta. Hon kan hon !!
Sen stack hon iväg o jobbade o vi stack iväg, med gps:en inställd mot Botkyrkabacken, vilket visade sig vara ett rent h-e att hitta, alltså till själva Husmässan. Fick ringa storebror som bor i Rönninge, och få vägbeskrivning eftersom vi då redan åkt fram och åter ett antal gånger och till slut hamnat utanför Botkyrka kyrka. Det var lögn att följa gps:en nu.
Han sa lugnt: " jomen få se nu, det ligger nog i Fittja, hm....få se....jo åk si och så, alltså tillbaka till därifrån ni nyss varit två ggr och sväng sedan dit o dit" o så vips, naturligtvis med honom kvar i luren, var vi framme.

Det var inte så mycket klart då vi äntligen kom fram,men vi hann iallafall gå in i ett hus som vi tyckte såg intressant ut, och kolla runt lite. En lite väl nitisk säljare var på plats och han berättade allt och lite till om hur och var och när man kan bygga si och så, och det skulle kosta bla bla bla 1,7 mille ( hick!!) och det skulle bli såååååååååå fiiiiiiint och det skulle vara så och så och bla bla bla osv....Ja, vi avbröt och sa att vi nog måste titta på fler hus också, INNAN vi bestämmer oss, men tog snällt emot hans visitkort, och gick därifrån. Vi fick mycket att tänka på....
Därefter tog vi oss mer till Trosa, min gamla hemstad mellan 1979 - 1990. Anders ville se stan, och vi åkte först runt och tittade på de ställen jag bott och jobbat på, och sedan gick vi en härlig långpromenad på stadens gator och utefter hamnpromenaden och tittade på många fina båtar. Mycket var så förändrat så jag kände knappt igen mig. Det var mer hus än vad jag minns sedan jag flyttade -90, många många fler, och det var inte lika fint tycker jag...Åkte bara runt i ca två timmar, så jag ville inte ringa på och hälsa på någon sådär bara med så kort varsel. Ni får ursäkta, ni som läser och grämer att kag inte hälsade på då, men jag kan bara inte plinga på och säga: "Hej hoppsan, här är jag" och sen ha bråttom och åka iväg igen, eftersom vi hade en tid att passa och skulle ut o käka med min kompis Tessan på kvällen, så det får bli nästa gång, lite mer planerat då rå.

To be continued....