Tiden

"är det enda som har vett att gå" brukar min pappa säga ibland....

Så sant för nu är det snart höst igen.

Vad fort det gick. Hann ju knappt börja semestern förrän den var slut, och mycket regn kom det på den. Man ska väl inte klaga för jag hade ju ledigt i tre hela veckor i allafall..Det är skönt oxå.. Många trevliga grillkvällar ute på bryggan och några riktigt varma dagar, ja det hade vi .

Just nu har jag tre semesterdagar och det är oxå skönt i sig. Jag gör lite som jag vill. Blir mycket sitta uppe och uggla framför datorn tyvärr, men som nu är det ju kul när jag sitter här och knattrar lite..

Tokkräfta!!

"Men vad tror du mamma ska säga nu då när du har ätit kräft0r?

Tyra, 3 år; " Jag tror hon säger: Mäh, har du ätit.....med dom???

Livlig diskussion med härliga Tyra, när vi åt kräftor i stugan förförra helgen och Kickan var barnvakt åt sin kompis Lina som är mor till denna underbara lilla unge.

Ibland

har jag inte någon aning om vad jag ska berätta här inne, men så börjar jag plita ner några rader, och då blir det som vanligt, som när jag pratar, att alla tankar poppar upp eftersom, och då gäller det att hänga med.

Jag har flera kompisar som är ännu vassare än mig på att prata, de både tänker snabbt och pratar i 180 när de väl får chansen, och jag brukar påminna mina barn om dessa kompisar och att märkligt nog inte slagit några såna rekord...än. ....

Men, varför är det så "känsligt" om en person pratar mycket egentligen???

Jovisst, jag kan också tänka att "nej gud vad jobbigt" om någon ringer och ska prata av sig mot mig. Men så hejdar jag mig och tänker efter......Gud vad skönt att man faktiskt har kompisar som vill ringa och surra ettag och att de känner sånt förtroende och vill ha mitt stöd ....

....och tänk vad roligt att ha många vänner som alla är olika.

Alla sina vänner har man ju glädje av fast på olika sätt.

Har du tänkt på det, du som läser detta???

Jag kan påminna om att vissa vänner pratar man ju om allt med och andra bara ytligt.

De gamla vännerna från sin ungdom, är dom som vet precis hur hela resan varit från förr ,och är lättare att prata med, liksom..

Såna guldkorn man ska vara rädd om.

Dom stöttar i vått och torrt och står kvar när det blåser, och de unnar sina gamla vänner att vara lyckliga även om de själva inte haft samma tur ...

Men för det behöver man inte leva i symbios med sina vänner hela livet.

Man växer ofta åt olika håll och tappar ibland kontakten.

Några har valt att leva ensamna.

Men den dagen han eller hon träffar någon som den vill leva med blir det ofta problem.

Så, det finns också som med allt annat en baksida även med ungdomsvännerna, för det finns oftast gamla ex bland ungdomsvännerna som ofta är trevliga och förstår skillnaden mellan att förbli bara vänner och tar hänsyn till detta, och nöjer sig bara att heja på stan när de möts. ibland.

Sen finns det såna som hör av sig ideligen och försöker upprätthålla kontakt på olika sätt.

Det är dom jag har så svårt för. Ett avslutat kaapitel är ett avslutat kapitel. Basta!

Vill bara tillägga att en av mina bästa tjejvänner är ett gammalt ex:s ex till mig.

Så det finns undantag som förgyller reglerna ;D

Mycket ordbajseri, men det funderingar jag har om livet som sådant ....ibland.

Mitt motto är fortfarande; "Ärlighet varar längst!"

Åsikter, ja tack,gärna ;D

Hungrig innan läggdags

Jag ska inte äta något innan jag går och lägger mig, helt klart. Nu de senaste veckorna har jag drömt otäcka mardrömmar vid flera tillfällen, och det har hänt de gånger jag ätit sent innan jag gått och lagt mig. Jag är ju som bekant en sån där B-människa, som aldrig kommer i säng, utan ska bara göra de och de och de...och så plötsligt kommer jag dessutom på den mindre begåvade iden att jag är sugen på nåt att äta innan jag ska sova. Inte bra för lilla mej. Sist räckte det med havregrynsgröt.Ja tänk vad en tallrik med havregrynsgröt kan ställa till det för en. Jag kom ju på vid tolvslaget, att jag inte hade ätit nån kvällsmat, blir lite slarv för min egen del när jag är själv hemma, tyvärr, och så tänkte jag att min mage nog behöver lite gröt, och havregryn är ju skonsam kost, så kokade jag litegrann och åt med lingonsylt och mjölk. Men det gav ingen skön sömn, jag vaknade mitt i natten med ett ryck och trodde jag höll på att kvävas eller nåt. Jag kunde liksom inte öppna munnen tyckte jag och någon utan synligt ansikte pratade hotfullt till mig. Jag satt fastpå nåt konstigt vis i en stol, ja det var som en rysare utan slut. Jag vaknade till med ett ryck och kunde inte fatta riktigt vart jag var, och om det var på riktigt eller en dröm, det var svårt att vakna ur drömmen.
Så ja nu är det slutätet på nätterna, fasen vad jag blev hungrig nu då.....bara för det. Nåväl, det är snart frukost och det ska bli såååååå goooooott! Hm folk kan ju tro att jag är matnymf. Hm!Ja så var det med den skitsaken! Godnatt.

Tänk vad spriten förstör

Har tänkt mer och mer på detta ....fenomen.

Jag dricker gärna ett gott vin med tilltugg, men jag häller inte i mig.
Jag dricker ungefär samma mängd de gånger jag tar något, för jag vet hur pass lite jag tål.
Har en "naturlig spärr" liksom.... Jag dricker helst vin till nånting ätbart just bara för att det är gott.

Så har jag lärt mig, men långt ifrån alla människor har nått den insikten, och förstått skillnaden mellan att dricka för att det är gott och dricka för att få surret i kåpan.
Det är just då alla hemska saker kan hända. Sånt som man inte kan styra över pga av alkoholens påverkan . Vid de flesta olyckor som våldtäkter, misshandel o dylikt är alkohol inblandat. Det är faktiskt sant att det förhåller sig så, att spriten, denna ädla dryck som från början var tänkt som enbart som medicin....förgör många människor.

Förr var det ranson..... det var fanimej bättre förr!

Idag kan vilken liten unge som helst få tag på alkohol, och ofta hembränt som de inte känner av något illamående och kan dricka obegränsat tror de.

Det är så tragiskt. Oftast får de tag i skiten hemma, där föräldrarna själva sitter och dricker och inte märker någonting, förrän de kanske saknar ungen dagen efter i bästa fall, och då blir det ett jädrans hallå!

"Festa" utan barn hemma om man inte vet vad man gör är ju ett bra tips, eller drick lagom!

Själv tycker jag att det känns djäkligt irriterande när jag nån enstaka gång går ut för att roa mig.
På vägen dit hinner jag nästan tappa lusten för att det är så mycket fylla på stan, och då talar jag om vuxna människor. Det går inte att blunda för verkligheten när jag parallellt med dessa människor ser mycket unga dyngfulla ungdomar på stadens gator ..

Helt hjälplösa och utlämnade några timmar senare, till äckliga typer som vet att utnyttja situationen..

Jag blir frustrerad och känner mig mer som en förälder på stan....

Jag minns en gång för några år sedan, när jag hämtade en av mina döttrar, hon hade varit hemma hos en kompis i stan, och vi åkte genom stan när vi skulle hem så såg vi en tjej som hon kände igen som var jättefull och satt på trottoaren, endast iklädd tunna finkläder, bara 14 år gammal..... Min dotter ville att jag skulle hjälpa henne hem, men tjejen var så berusad att hon bara skrek åt oss att dra åt h-e, när vi frågade henne hur hon mådde.

En securitasvakt kom samtidigt och tog över istället och vi åkte hemåt. Det var vinter och ganska kallt.

Min dotter tyckte det var skitjobbigt, eftersom hon kände till familjen..

Jag vet vart felet sitter många gånger, och det är ju solklart! Vi vuxna måste visa vägen.
Att man inte super tills man stupar. ....

Det är inte trevligt att umgås med fyllskallar. Det kan ingen tycka mer än dom själva just då..!

De flesta som dricker så där mycket har nog ingen aning om vad de utsätter sin egen kropp för under långa peridoder. De tar sakta men säkert livet av sig, tveklöst.

Konstigt att man vill sig själv så illa.

För att citera Goethe:

" ju mer jag tänker på saken, dess tydligare tycks det mig att livet är till för att levas"

Ja det skall gudarna veta. Sanningen är väl den, att när fasen ska man hinna det också. Känns som man bara är hem och vänder. Jobb jobb och åter jobb. Meeeeeeen jag ska inte klaga. Nästa vecka jobbar jag faktiskt bara en endaste kväll. Härligt. Jag tycker mycket om mitt jobb egentligen, speciellt att jag får arbeta med ungdomar, det ger mig så mycket, men mina arbetstider är ganska så dryga och med långa pass. Inga åtta timmarsdagar här inte, och vi arbetar på alla dygnets timmar. Så är det när man arbetar som jag, med människor. Vissa veckor går det bra, vissa mindre bra. Idag har varit en sån där bra dag. Vi har skrattat och busat, haft skitkul! Det beror naturligtvis mycket på vilka man jobbar med. och hur man själv känner sig, dagsformen liksom. Vissa människor går man bra ihop med, vissa mindre bra. Så är det här i livet. Så tycker nog alla, inte bara jag. Nu är jag trött, men ska försöka sitta uppe och darra av efter denna dagen, som varit mycket händelserik. På fm var jag iväg och handlade på Mias loppis med några ungdomar, sen åkte vi till Erikshjälpen och kollade där och då shoppades det igen, många fina fynd gjordes. därefter stack några till badhuset i Ljusne med annan personal och senare på kvällen vart det cruising i stadens kärna. Mycket avgaser och glada människor, några lite för glada, i flaskan, vuxna karlar som åkte i bakluckan och drack öl, töntigt tyckte jag, men då kom faktiskt farbror polisen i både med mc och piket buss och plockade upp odågorna, till allas glädje, mest min med tanke på alla barn och ungdomar och hundar som fanns på plats för att få betrakta det som det var meningen att få se, nämligen massa läckra amerikanare som gled runt i stan hela dagen och kvällen. Mycket avgaser blev det, men inga bilder tog jag. Glömde faktiskt kameran hemma för ovanlighetens skull. Synd...